Att börja spara i aktier verkar komplicerat men är för de flesta sparare enklare än det ser ut. Det räcker i stort sett med att förstå en enda produkt: indexfonden. Det är en passiv fond som kostar nästan ingenting i avgifter och historiskt sett slår de allra flesta aktivt förvaltade fonder på längre sikt. Den här guiden förklarar varför det är så och hur du faktiskt kommer igång.
Vad är en indexfond?
En fond är en samling värdepapper som du äger en andel av. När du sätter in tusen kronor i en fond äger du en andel av allt fonden i sin tur äger: aktier, obligationer eller andra tillgångar. Det är ett enkelt sätt att sprida risken jämfört med att köpa enskilda aktier.
En indexfond följer mekaniskt sammansättningen i ett aktieindex, till exempel Stockholmsbörsens OMXS30, det europeiska MSCI Europe eller globala MSCI World. Om Apple ökar sin vikt i indexet ökar Apples andel i fonden automatiskt. Förvaltaren har ingen åsikt om vilka aktier som kommer prestera bäst. Det är hela poängen.
Det motsatta är en aktivt förvaltad fond. Där sitter en eller flera förvaltare och väljer aktier baserat på analys och övertygelse om vilka bolag som ska gå bättre än marknaden. För det betalar du en avgift som är tio till tjugo gånger högre än för en indexfond.
Varför passivt sparande slår aktivt över tid
Det här är inte en åsikt utan en återkommande empirisk slutsats. SPIVA-rapporten, som S&P Global publicerar halvårsvis, mäter hur stor andel aktivt förvaltade fonder som slår sitt jämförelseindex efter avgifter. Resultaten är konsekvent nedslående för aktiv förvaltning: över en tioårsperiod misslyckas 80 till 95 procent av aktiva aktiefonder med att slå sitt index, beroende på marknad och tidsperiod.
Det finns tre strukturella skäl till det.
För det första: aktiv förvaltning kostar mer. En aktiv fond med 1,5 procents avgift mot en indexfond med 0,15 procent har redan ett inbyggt handikapp på 1,35 procentenheter per år. Det måste förvaltaren ta igen via bättre aktieval, och det är svårt och sällan hållbart.
För det andra: aktiva förvaltare konkurrerar mot varandra, och de flesta av dem är välinformerade och professionella. Priset på en aktie speglar kollektivt vad alla dessa välutbildade förvaltare tror om framtida vinster. Att konsekvent veta mer än dem är extremt svårt.
För det tredje: de aktiva fonder som faktiskt slår index ett år har ingen statistiskt övertygande tendens att upprepa det nästa år. Vinnarfonder är sällan vinnare igen.
Avgifternas effekt på lång sikt är svår att överdriva. En aktiv fond med 1,3 procents avgift mot en indexfond med 0,15 procent ger en skillnad på 1,15 procentenheter per år. På 500 kronor i månaden under 30 år med 7 procents avkastning är skillnaden i slutkapital runt 150 000 kronor, enbart till följd av avgiftsskillnaden. Det är pengar du annars betalat till fondbolaget.
Vilken indexfond ska du välja?
Bredd är det viktigaste kriteriet. En bred fond minskar risken att ett enskilt land, en bransch eller ett bolag drar ner resultatet.
Global indexfond. Följer hela världens börsmarknader, viktade efter marknadsvärde. USA väger tyngst (60 till 65 procent), sedan Europa, Japan och övriga. Det är maximalt spridd risk. För de allra flesta sparare är en global indexfond den självklara startpunkten.
På svenska plattformar finns ett antal välkända globala indexfonder med noll eller låg avgift, bland annat Avanza Global (0 procent avgift), Länsförsäkringar Global Indexnära (0,18 procent) och Nordnet Indexfond Global (0 procent). Förutsättningarna att spara billigt är alltså goda för svenska sparare.
Sverigefond. Följer Stockholmsbörsen. Sämre geografisk spridning än en globalfond, men kan vara ett komplement för den som vill ha tyngdpunkt på hemmamarknaden. Stockholmsbörsen är starkt viktat mot banker, verkstadsindustri och läkemedel, vilket är bra att känna till.
Tillväxtmarknadsfond. Täcker börser i Kina, Indien, Brasilien och liknande. Historiskt högre risk, men också större potential. Passar som komplement till en globalfond, inte som enda innehav.
För nybörjaren är rådet enkelt: välj en bred globalfond med låg avgift. Det täcker det mesta. Mer komplex portföljkonstruktion kan vänta tills du sparat ett antal år och förstår vad du gör.
Hur du börjar i fyra steg
Steg 1: Öppna ett ISK. Investeringssparkontot är schablonbeskattat och passar för månadssparande i fonder. Du betalar en låg schablonskatt baserad på kontoets värde, men behöver inte deklarera enskilda affärer. Skillnaderna mellan ISK och kapitalförsäkring går vi igenom i detalj i en separat artikel.
Steg 2: Välj en plattform. Avanza och Nordnet är de dominerande nätmäklarna för fondsparande i Sverige. Båda erbjuder ett brett urval, gratisfonder för månadssparande och låga transaktionskostnader. Storbankerna har bredare service men ofta sämre fondurval och högre avgifter.
Steg 3: Sätt upp automatiskt månadssparande. Bestäm ett belopp du kan avsätta varje månad, även om det är 300 eller 500 kronor. Sätt upp en automatisk överföring från lönekontot till ISK:t dagen efter lön, och ett automatiskt köp i din valda indexfond. Det viktiga är att det sker varje månad utan ett aktivt beslut. Det är den mekanismen som gör att du faktiskt sparar.
Steg 4: Låt det vara. Den vanligaste anledningen till att privatpersoner underpresterar mot marknaden är att de panikförsäljer vid nedgångar och köper när kursen är hög. Logga in en gång per halvår för att kontrollera att autoköpen går igenom, och gör sedan ingenting. Undvik att kolla portföljens värde varje dag.
Hur stor risk tar du egentligen?
En global indexfond har historiskt gett 6 till 8 procent i genomsnittlig årlig avkastning mätt över långa tidshorisonter. I enskilda år kan den röra sig kraftigt: under 2022 föll MSCI World med ungefär 18 procent i kronor, år 2019 steg samma index med 34 procent. Det är volatilitet du accepterar i utbyte mot den förväntade långsiktiga avkastningen.
Det finns en enkel tumregel: pengar du behöver inom fem år ska inte ligga i aktiefonder. Den risken är för hög. Pengar du kan låsa i tio år eller mer passar bra i en bred indexfond. Ju längre tidshorisont, desto mer kan andelen aktier vara.
Indexfonder är heller inte en buffert. Bufferten ska ligga på ett sparkonto med fri tillgång. Indexfonder är för det sparande du inte behöver röra på minst fem år.
Vanliga misstag
Att jaga senaste vinnarfonden. Förra årets bästa fond är sällan nästa års bästa. Det är ett välkänt och väldokumenterat mönster i fondbranschen. Varje år lanseras listor över toppfonder som lockar inflöden, men regelbundenheten gäller inte framåt. Bygg portföljen på breda billiga fonder, inte på senaste rangordningen.
Att betala för aktiv förvaltning utan att veta vad du betalar för. En aktiv fond med 1,5 procents avgift måste slå index med exakt 1,5 procentenheter per år bara för att prestera lika bra. Det är ett tufft krav. Om du ändå väljer aktiv förvaltning, se till att förvaltaren har en lång och jämförbar historik och att avgiften är motiverad.
Att börja för sent. Tid är viktigare än belopp. 500 kronor i månaden under 30 år ger med 7 procents genomsnittlig avkastning ungefär 600 000 kronor. 1 000 kronor i månaden under 15 år ger ungefär 320 000 kronor. Samma totala insättning, men nästan dubbelt så stort kapital tack vare den ränta-på-ränta-effekt som får verka längre. Hur den mekaniken räknas, och varför avgifter äter en så stor del av slutsumman, går vi igenom i en egen artikel.
Att sälja vid nedgång. Aktiemarknaden faller med 20 procent eller mer ungefär en gång per decennium. Det hör till. Den som behåller sitt sparande och fortsätter köpa månadsvis under nedgångar köper också till lägre kurser, vilket gynnar den långsiktiga avkastningen. De som säljer på botten och köper tillbaka på toppen är de som faktiskt underpresterar mot index.
Med ett ISK, en bred globalfond med låg avgift och ett automatiskt månadssparande har du löst det mesta av det långsiktiga sparandet. Resten handlar om att hålla fast vid strategin.