Falska webbutiker: så känner du igen en bluffbutik

En falsk webbutik ser ut som en riktig, ofta som en kopia av en butik du känner igen, och du hamnar där via en annons i sociala medier. Fem minuters kontroll före köpet avslöjar de flesta: stämmer webbadressen, finns det kontaktuppgifter som fungerar och vad skriver andra kunder på andra ställen än butikens egen sida?

Inför Black Friday och julhandeln handlar många i butiker de aldrig har använt förut, och ett tidspressat erbjudande ser då ut som vilket annat som helst. Den här genomgången hör till vår överblick över teknik och digital säkerhet i vardagen och bygger på Konsumentverkets och polisens egna råd.

Vad är en falsk webbutik?

En falsk webbutik är en sajt som tar betalt utan avsikt att leverera det den utlovar. Konsumentverket beskriver att sådana butiker ofta efterliknar kända nätbutiker och annonserar i sociala medier med annonser som ser seriösa och svenska ut. Ibland kommer ingen vara alls, och kortuppgifterna används sedan till fler bedrägerier.

Gränsen mot oseriös dropshipping är flytande. En dropshippingbutik saknar eget lager och låter en leverantör, ofta utanför EU, skicka varan direkt till dig. Det är inte olagligt i sig, men Konsumentverket beskriver falska nätbutiker och oseriös dropshipping som ett och samma växande problem. Du får då en vara, men kanske en annan än den på bilden, efter flera veckor och med en retur som ska skickas till andra sidan jorden.

Problemet är inte litet. Under ett tre månader långt samarbete mellan Konsumentverket, polisen och bankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank stoppades misstänkta bedrägerier för 134 miljoner kronor, enligt en nyhet från Konsumentverket den 12 maj 2025. Betalningsmöjligheten togs bort för 1 300 bedrägliga webbplatser och nästan 239 000 köp nekades.

Vilka varningstecken ska du titta efter?

Titta på webbadressen, språket, kontaktuppgifterna och priset. Polisen råder dig att granska sajtens huvuddomän noggrant och att undersöka omdömen, stavfel, blandning av språk, kontaktuppgifter, avtal och betalningsmöjligheter. Ett enskilt tecken bevisar ingenting, men flera samtidigt är skäl nog att avstå.

• Adressen stämmer nästan. Enligt polisen kan reklamen se ut att komma från ett företag du brukar handla av, medan domännamnet är manipulerat. Ett extra ord, en bokstav för mycket eller en ovanlig ändelse räcker.
• Du kom dit via en annons. Konsumentverket nämner marknadsföring i sociala medier som typiskt för dropshippingbutiker. Polisens råd är att inte klicka på länken utan själv söka upp företaget.
• Språket haltar. Stavfel, konstiga meningar och text som verkar direktöversatt är varningstecken som både Konsumentverket och polisen tar upp.
• Kontaktuppgifter saknas. Telefonnummer, adress, mejladress och organisationsnummer ska finnas. En adress som går till en privatperson eller ett ensamt kontaktformulär är skäl till försiktighet.
• Leveranstiden är otydlig. Det beror ofta på att säljaren inte har varan själv och inte styr över frakten.
• Priset är för bra. Polisen varnar för oanvända märkesvaror till mycket lägre pris än normalt, eftersom det kan röra sig om stöldgods eller kopior.

Det sista tecknet är det svåraste att stå emot under en reavecka. Ett lågt pris i en butik du aldrig hört talas om är en annan sak än ett lågt pris hos en etablerad handlare, och även där lönar det sig att kontrollera siffran. Hur du gör det står i vår genomgång av hur du skiljer en riktig prissänkning från en prisbluff.

Hur kontrollerar du en webbutik innan du handlar?

Sök på företagets namn, läs omdömen på flera ställen och kontrollera att kontaktuppgifterna leder någonstans. Konsumentverkets guide om seriösa företag går att följa på några minuter, och den bygger på uppgifter som en riktig butik har svårt att dölja och en falsk har svårt att förfalska.

1. Skriv in adressen själv. Gå inte via länken i annonsen eller mejlet. Sök upp butiken och jämför adressen du hamnar på med den i annonsen.
2. Läs omdömen utanför butikens egen sajt. Konsumentverket skriver att ett företag som visar recensioner ska förklara hur det kontrollerar att de är äkta, men att alla inte följer reglerna.
3. Leta upp organisationsnumret. Är företaget svenskt kan du jämföra uppgifterna med Skatteverkets. Stämmer inte namn och nummer överens har du svaret.
4. Sök i Konsumentverkets diarium. Där ser du om andra har anmält företaget. En anmälan behöver inte betyda att företaget brutit mot några regler, men många anmälningar om samma sak säger något.
5. Prova att ringa eller mejla. Får du inget svar före köpet finns det inget som talar för att du får det efteråt.
6. Läs villkoren. Där ska det stå var företaget finns, hur du ångrar köpet, vart en retur ska skickas och vad den kostar.

Punkten om var företaget finns är viktigare än den ser ut. En sajt på svenska med priser i kronor kan drivas från ett annat land, och Konsumentverket påpekar att du har ett starkare skydd när du handlar inom EU än utanför. Skickas varan från ett land utanför EU kan det dessutom tillkomma kostnader: moms betalar du alltid, och sedan den 1 juli finns en tullavgift på 3 euro för varor värda upp till 150 euro. Totalpriset, inklusive sådana avgifter, ska framgå före köpet.

Vilket betalsätt ger dig bäst skydd?

Betala helst efter leverans. Konsumentverket skriver att den som betalar i efterhand kan vänta med betalningen om något blir fel, vilket inte går om du betalar direkt med kort eller Swish. Köp på kredit och faktura omfattas dessutom av konsumentkreditlagen, som ger dig invändningsrätt.

Invändningsrätten betyder att du kan ställa samma krav på kreditgivaren som på butiken. Kommer varan aldrig, och butiken slutar svara, vänder du dig till företaget som skickade fakturan eller gav ut kortet och meddelar att du använder din invändningsrätt. Har du betalat med ett vanligt bankkort styrs skyddet i stället av kortets villkor, och vägen heter då kortreklamation.

Polisen har några råd som minskar skadan om kortuppgifterna ändå hamnar fel:

• Låt inte butiken eller appen spara dina kortuppgifter. Skriv in dem vid varje köp.
• Handla på nätet med ett kort som inte är kopplat till ditt lönekonto.
• Håll kortet spärrat för internet- och utlandsköp i bankens app, och öppna funktionen när du ska handla.
• Godkänn köp med ansiktsigenkänning eller fingeravtryck i stället för kod när det går.

Samma tänkande gäller kontot du skapar i butiken. Återanvänder du ett lösenord i en butik som visar sig vara falsk har du lämnat ifrån dig det till alla andra tjänster där du använder det. Varför ett unikt lösenord per tjänst löser det problemet går vi igenom i guiden om lösenordshanterare och tvåfaktorsinloggning.

Vad gör du om du redan har betalat?

Kontakta banken först, sedan polisen, och spara allt skriftligt. Polisen skriver att du direkt ska höra av dig till banken för att se om transaktionen går att stoppa. Har du lämnat ut kortuppgifter ska kortet spärras, även om du fortfarande har det i handen.

1. Ring banken. Be dem stoppa betalningen om det går och spärra kortet. Fråga samtidigt hur du gör en kortreklamation.
2. Polisanmäl. Ring 114 14 eller besök en polisstation. Har pengar dragits från ditt konto kan du enligt polisen också anmäla kortbedrägeri på webben.
3. Spara bevisen. Orderbekräftelse, kontoutdrag, mejl, sms och skärmbilder av annonsen och butikens sida. En sajt som den här kan försvinna utan förvarning.
4. Skriv till butiken. Även om du inte väntar dig något svar behöver du kunna visa att du har försökt. Kräv leverans eller pengarna tillbaka, och ange ett datum.
5. Anmäl butiken. Till banken eller till Konsumentverket, så att andra slipper samma sak.

Har butiken bara varit långsam eller skickat fel vara är det i stället de vanliga konsumentreglerna som gäller. Vid köp på nätet inom EU har du fjorton dagars ångerrätt, och saknas en avtalad leveranstid räknas varan som försenad när det har gått mer än 30 dagar. Då kan du kräva leverans och i sista hand häva köpet. Kommer du inte överens med företaget kan Allmänna reklamationsnämnden pröva tvisten, vilket kostar 150 kronor att anmäla. Hur en reklamation går till steg för steg står i vår guide om reklamationsrätten och vad du kan kräva av säljaren.

Var också vaksam på vem som hör av sig efteråt. Har kortuppgifterna hamnat hos en bedragare kan de enligt Konsumentverket användas till fler bedrägerier, och polisens grundregel gäller oavsett vem avsändaren säger sig vara: lämna aldrig ut koder eller kortuppgifter till någon som frågar efter dem via mejl, sms eller telefon.

Vanliga frågor

Hur vet man om en webbutik är seriös?

Kontrollera att butiken har telefonnummer, adress, mejladress och organisationsnummer, och läs omdömen på flera ställen än butikens egen sida. Konsumentverket föreslår också att du provar att ringa. Finns bara ett kontaktformulär kan det vara ett tecken på att företaget inte är seriöst.

Kan man få tillbaka pengarna om man handlat i en falsk webbutik?

Ibland. Har du betalat med kort kan du enligt Konsumentverket göra en kortreklamation hos banken, som då ser om den kan hjälpa dig med en återbetalning. Har du köpt på kredit eller faktura har du invändningsrätt och kan ställa samma krav på kreditgivaren som på butiken.

Är en webbutik med adress som slutar på .se alltid svensk?

Nej. Konsumentverket påpekar att en svensk webbplats inte betyder att företaget finns i Sverige. Var företaget faktiskt har sitt säte brukar framgå av villkoren, och du har ett starkare skydd när du handlar av ett företag inom EU än utanför.

Vad ska man göra om man lämnat kortuppgifter till en bluffbutik?

Kontakta banken direkt och spärra kortet, även om du har kvar det. Gör sedan en polisanmälan. Polisen råder dig också att ta fram kontoutdraget, så att du ser hos vilka försäljningsställen pengarna har dragits.

Vart anmäler man en falsk webbutik?

Ett misstänkt bluffföretag kan du enligt Konsumentverket anmäla till din bank eller till Konsumentverket. Kortbedrägerier anmäler du till polisen. En anmälan till Konsumentverket löser inte ditt eget ärende, men den används i myndighetens tillsyn.