När en butik marknadsför ett sänkt pris ska den också visa varans lägsta pris under de senaste 30 dagarna. Det är din bästa kontrollpunkt mot uppblåsta reor. Ändå bröt fyra av tio granskade e-handlare mot reglerna så sent som hösten 2024. Så här läser du ett kampanjpris, och så gör du när rean inte håller för en närmare titt.

Vad kräver lagen när ett pris sänks?

Prisinformationslagen gäller när företag säljer varor och tjänster till konsumenter, och grundkravet är enkelt: informationen om priset ska vara korrekt och tydlig. Sedan hösten 2022 finns dessutom en regel som är byggd just för reor. Marknadsför butiken en prissänkning ska den samtidigt ange varans tidigare pris. Och tidigare pris är inte vilket pris som helst.

Enligt Konsumentverket är det tidigare priset "det lägsta pris som använts för produkten under de senaste 30 dagarna före prissänkningen". Formuleringen låter byråkratisk, men den är genomtänkt. Den gör det meningslöst för en butik att höja priset några dagar och sedan annonsera en stor rabatt räknad från det uppblåsta beloppet, eftersom jämförelsepriset ändå blir det lägsta från perioden innan höjningen.

I praktiken flyttade regeln makten över jämförelsen. Innan kravet fanns kunde en rabatt räknas mot ett ordinarie pris som butiken själv valde, och som varan kanske inte sålts för på månader. Nu är referenspunkten definierad i lag, och den ligger nära i tiden. Det gör ett kampanjpris möjligt att kontrollera i stället för att vara något du får ta på förtroende.

Regeln gäller köp från företag. Auktioner och köp mellan privatpersoner omfattas inte av prisinformationslagen, så på begagnatmarknaden är du hänvisad till ditt eget omdöme. Prisreglerna är för övrigt en del av samma konsumentskydd som reklamationsrätten och ångerrätten, som vi går igenom i grunderna i privatekonomi.

Kvinna granskar varor vid en butikshylla med prisetiketter
När ett pris marknadsförs som sänkt ska det lägsta priset från de senaste 30 dagarna stå intill. Foto: Pexels / Helena Lopes

När får butiken kalla det rea?

Ordet rea är reglerat. Konsumentverket ställer två krav: rean får bara pågå under en begränsad tid, och priset måste vara väsentligt lägre än det ordinarie priset. En kampanj som rullar året runt är alltså ingen rea i lagens mening, och det är inte heller en prissänkning på några enstaka procent som skyltas som utförsäljning.

Samma sak gäller flera andra säljord. Gratis, utförsäljning och lägsta pris-garanti har egna regler för när de får användas. Priset som anges ska dessutom alltid vara totalpriset inklusive moms, och prisinformationen får inte presenteras så att den skapar osäkerhet om vad varan faktiskt kostar. Ett kampanjpris som kräver att du löser en rebus av villkor i finstilt text lever inte upp till det.

Värt att ha i bakhuvudet under kampanjtunga perioder som Black Friday och mellandagarna: reglerna är desamma då. Att många butiker sänker priser samtidigt gör inte varje enskild skylt sannare, och det höga tempot är snarare ett skäl att titta en extra gång på jämförelsepriset innan du slår till.

Hur vanligt är det med falska reapriser?

Vanligare än man skulle önska. Konsumentverket granskade e-handelsföretags prismarknadsföring hösten 2023 och fann att sju av tio inte följde lagen. Vid uppföljningen hösten 2024 hade det förbättrats, men fyra av tio granskade företag bröt fortfarande mot prisinformationslagen, och myndigheten inledde tillsynsärenden mot 30 företag i januari 2025.

Konsumentverkets egen slutsats var att utvecklingen går åt rätt håll men att stora brister kvarstår. För dig som handlar betyder det två saker. Du kan inte utgå från att 30-dagarspriset alltid visas eller stämmer. Och saknas uppgiften helt vid ett nedsatt pris är det en varningsflagga i sig, eftersom seriösa butiker vid det här laget vet vad som gäller.

Så synar du ett kampanjpris själv

Du behöver inte vara jurist för att skydda dig mot en tveksam rea. Fem vanor räcker långt.

Leta upp 30-dagarspriset. Det ska stå i anslutning till kampanjpriset. Hittar du det inte alls, eller bara ett diffust "tidigare pris" utan förklaring, behandla rabatten som opålitlig.

Räkna om procenten. Skylten kan lova 40 procent, men om 30-dagarspriset bara ligger tio procent över kampanjpriset är tio procent din verkliga besparing. Det är beloppen som räknas, inte procentsatsen i störst typsnitt.

Jämför mellan butiker. Ett sänkt pris i en butik kan fortfarande vara högre än normalpriset i en annan. En snabb sökning på exakt modellnamn eller varumärke plus storlek visar var nivån faktiskt ligger. På mat gäller samma logik för veckans erbjudanden, något vi skrivit mer om i guiden om att handla mat billigare.

Utgå från vad varan är värd för dig. Bestäm innan du börjar leta vad du är beredd att betala, och håll dig till det oavsett vad skylten påstår att du sparar. En rabatt på något du inte tänkt köpa är ingen besparing, det är en utgift du inte hade planerat.

Ge det tid. Tidsbegränsade kampanjer är designade för att du inte ska hinna tänka. Kan köpet vänta några dagar ser du ofta om priset återkommer eller sjunker vidare. Samma fördröjning är för övrigt ett av de mest effektiva sätten att minska konsumtion du ändå inte saknar.

Vad gäller om priset i kassan är högre än på hyllan?

Här överraskar reglerna många. Du kan inte kräva att få köpa varan till priset som står på hyllkanten, på varan eller i reklamen, även om felmärkningen är butikens. Butiken är skyldig att lämna korrekt och tydlig prisinformation, och slarvar den med det kan den anmälas, men det ger dig ingen rätt till det felaktiga lägre priset. Det du alltid kan göra är att avstå köpet.

Ett undantag finns, och det gäller näthandel. Har du handlat i en webbutik och fått en orderbekräftelse har du rätt att köpa till priset som står i bekräftelsen. Därför är bekräftelsemejlet värt att spara tills varan är levererad och betald.

I fysisk butik lönar det sig att säga till direkt i kassan när summan inte stämmer med hyllkanten. De flesta butiker rättar priset på plats hellre än att tappa köpet, även när de inte är skyldiga att göra det. Men det är deras val, inte din rättighet, och det är just därför skillnaden är värd att känna till.

Om rean ser fejkad ut: så gör du

Misstänker du att en butik använder ordet rea felaktigt eller skyltar med påhittade prissänkningar kan du anmäla det till Konsumentverket, vilket myndigheten själv uppmanar till. Anmälan blir underlag för tillsyn mot företaget. Den löser däremot inte ditt enskilda köp, och du får inga pengar tillbaka den vägen.

För det egna köpet har du i stället andra verktyg. Vid distansköp har du fjorton dagars ångerrätt, och är det fel på varan gäller reklamationsrätten i tre år. Hur du använder båda, och vad du gör om säljaren nekar, går vi igenom i guiden om konsumenträtt och reklamation.

Reor är inte ett problem i sig. Riktiga prissänkningar finns, särskilt vid säsongsskiften och utgående modeller, och den som väntar in dem gör ofta bra köp. Poängen är att en rabattskylt är ett påstående, inte ett bevis. Sedan hösten 2022 har du lagen på din sida när du vill kontrollera påståendet. Använd den.