Energiräkningen är en av de utgifter där medvetna val får direkt avtryck i plånboken. Energimyndigheten räknar med att en typisk svensk villa förbrukar 15 000 till 25 000 kWh per år för uppvärmning och varmvatten. Med dagens elpriser kan det vara skillnaden mellan 15 000 kronor och 35 000 kronor i årlig elräkning. Bra nyhet: de mest kostnadseffektiva åtgärderna är ofta gratis eller billiga. Den här guiden går igenom vad som faktiskt sparar pengar.
De mest kostnadseffektiva åtgärderna
Energimyndighetens vägledning grupperar åtgärder efter vad de kostar och vad de sparar. Det här är de som ger mest tillbaka per krona investerad:
Sänk inomhustemperaturen. Att sänka från 22 till 20 grader sparar normalt 10 procent på uppvärmningskostnaden. På en villa med 20 000 kronor i årlig uppvärmningskostnad är det 2 000 kronor om året. Investering: en termostat och eventuellt en tröja.
Tätningslister. Otäta fönster och dörrar släpper ut betydande värme. Att gå igenom alla tätningslister och byta de som är slitna kostar några hundra kronor i material och en eftermiddags arbete. Sparar normalt 5 till 10 procent på uppvärmningen.
Vindsisolering. Vinden är den viktigaste platsen att isolera eftersom värme stiger uppåt. En villa med dåligt isolerad vind kan tjäna 3 000 till 6 000 kronor om året på en isoleringssatsning, som ofta kostar 30 000 till 50 000 kronor och därmed betalar sig på 5 till 10 år.
LED-belysning. Att byta från glödlampor till LED-lampor sparar 80 till 90 procent på just den belysningens elförbrukning. Lampans livslängd är också 10 till 25 gånger längre. För ett genomsnittligt hushåll betyder det 500 till 1 500 kronor om året plus färre lampbyten.
Sänk varmvattentemperaturen. Många varmvattenberedare står inställda på 65 grader, vilket är onödigt högt. 55 grader räcker för de flesta och är fortfarande över legionellagränsen. Sparar 5 till 10 procent på varmvatten.
Större investeringar med bra payback
För dem som har möjlighet och planerar längre fram finns några större åtgärder som har bra ekonomi:
Värmepump. En bergvärmepump eller luft-vatten-pump kan minska uppvärmningskostnaden med 50 till 70 procent jämfört med direktverkande el eller olja. Investering: 100 000 till 180 000 kronor inklusive borrning vid bergvärme. Återbetalningstid 8 till 15 år. Bidrag finns ibland, och installation är ROT-berättigat (se vår guide om ROT-arbete).
Tilläggsisolering av väggar. Vid renovering eller fasadbyte är det ofta ekonomiskt rationellt att tilläggsisolera. Som fristående investering är det dyrare i förhållande till besparingen.
Solceller. Subventioneras via grönt skatteavdrag och kan kombineras med ROT-arbete vid samtidig renovering. Med dagens elpriser och med rotavdrag eller grönt avdrag har solceller blivit ekonomiskt rationellt för många villaägare. Återbetalningstid 8 till 15 år beroende på system och elpris. Tilläggsfördel: oberoende från elprisutvecklingen.
Byte av varmvattenberedare. En gammal varmvattenberedare (mer än 15 år) använder ofta dubbelt så mycket el som en modern. Investering 15 000 till 30 000 kronor, sparar 1 500 till 3 000 kronor om året.
Vad du inte ska prioritera
Det finns också åtgärder som ger liten effekt i förhållande till kostnaden:
Att stänga av apparater i standby. Moderna elektronik drar mycket lite i standby. För hela hushållet handlar det normalt om 100 till 300 kronor om året. Värt att tänka på, men inte värt en stor insats.
Att byta fönster för att spara energi. Fönsterbyten är dyrt (5 000 till 15 000 kronor per fönster) och energibesparingen är ofta inte tillräcklig för att betala investeringen. Byt fönster när de behöver bytas av andra skäl, inte primärt för energibesparing.
"Smart" elektronik som lovar energisparande. Smarta termostater och appstyrda system kan spara energi om de används rätt, men de är inte magiska. En vanlig termostat som du sätter rätt fungerar lika bra.
Elavtalet: ofta förbisett
Innan du börjar investera i åtgärder, kontrollera ditt elhandelsavtal. Många svenska hushåll har anvisningsavtal (det avtal du får automatiskt om du inte gjort något val), vilket är det dyraste alternativet. Energimarknadsinspektionen har en jämförelsetjänst där du kan jämföra rörliga, fasta och blandformer. Vi går igenom vad som faktiskt skiljer avtalen åt och hur du jämför dem rätt i artikeln om elavtal: rörligt eller fast pris.
Huvudvalen är:
- Rörligt avtal: Priset följer marknaden, vilket ger lägst snittpris över tid men kan ge stora variationer mellan månader.
- Fast avtal (1-3 år): Du vet vad du betalar, men betalar oftast en premie för stabiliteten.
- Mixavtal: Del rörligt, del fast. Bra om du vill ha viss förutsägbarhet utan att betala mest.
För hushåll som inte vill jaga prisvariationer är ett rörligt avtal historiskt sett det billigaste valet över flera års tid.
Vart ska du börja?
Den absolut billigaste åtgärden är att läsa av din nuvarande elförbrukning. Loggar in på din elleverantörs portal och se vad du använder per månad. Är det mycket högre än Energimyndighetens snittsiffror för en villa eller lägenhet av din storlek finns det troligen utrymme för förbättring.
Sedan i prioritetsordning för de flesta hushåll:
- Sänk inomhustemperaturen ett par grader
- Kontrollera och byt slitna tätningslister
- Byt till LED-lampor om du fortfarande har glödlampor någonstans
- Sänk varmvattentemperaturen till 55 grader
- Granska elavtalet och byt om nödvändigt
- Vid större renovering eller hus i behov av åtgärd: tilläggsisolera vinden
Det här är åtgärder som kostar lite eller inget och som tillsammans kan minska energiräkningen betydligt. Större investeringar (värmepump, solceller) är värda att titta på när du har gjort grundläggande åtgärder och vet vad du faktiskt förbrukar. För klimatpåverkan av olika energival, se vår genomgång av klimatavtryck per vana.