Maten du äter är en av de enskilt viktigaste faktorerna för ditt klimatavtryck. Livsmedelssystemet står för ungefär 25 till 30 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Men alla matval är inte lika viktiga, och en del av det som marknadsförs som klimatsmart spelar faktiskt ganska liten roll.
Varför mat är ett klimatproblem
Poore och Nemeceks studie från 2018, publicerad i Science och en av de mest omfattande analyserna av livsmedelssystemet hittills, visar att livsmedelsproduktionen är ansvarig för 26 procent av de globala växthusgasutsläppen. Det inkluderar allt från odling och uppfödning till lagring, transport och förpackning.
Det avgörande insiktet i studien är att variationen inom livsmedel är enorm. Att producera ett kilo nötkött från köttkor kan generera upp till 105 kilo koldioxidekvivalenter. Samma mängd tofu genererar ungefär 3 kilo. Det är en skillnad på 35 gånger, och den beror nästan uteslutande på vad djuret äter och vilka processer som är involverade, inte på hur långt maten transporterats.
Det här är centralt för att förstå matens klimatpåverkan: det är vad du äter, inte varifrån det kommer, som spelar störst roll.
Kött: de stora skillnaderna
Nötkött är den enskilt mest klimatpåverkande livsmedelsgruppen. Utsläppen kommer från tre håll: metangas som korna avger vid matsmältningen (enterisk fermentation), kväveoxid från gödsel och kolinlagring i mark som försvinner när betesmark eller regnskog omvandlas till jordbruksmark.
Konkreta siffror på klimatpåverkan per kilo protein, baserat på genomsnitt från Poore och Nemeceks studie:
- Nötkött (köttkor): 60 kilo CO2e per kilo protein
- Nötkött (mjölkkor): 17 kilo CO2e per kilo protein
- Lammkött: 24 kilo CO2e per kilo protein
- Griskött: 7 kilo CO2e per kilo protein
- Kycklingkött: 6 kilo CO2e per kilo protein
- Ägg: 4 kilo CO2e per kilo protein
- Mjölk: 3,2 kilo CO2e per kilo protein
- Tofu: 3,5 kilo CO2e per kilo protein
- Baljväxter (linser, bönor, ärtor): 1 till 2 kilo CO2e per kilo protein
Skillnaden mellan nötkött och kyckling är alltså ungefär tio gånger. Skillnaden mellan nötkött och baljväxter är 30 till 60 gånger. Det är inte en liten marginaleffekt, det är en ordermagnitud.
För ett genomsnittligt svenskt hushåll innebär det att om man byter ut hälften av nötköttet mot kyckling eller baljväxter kan kosten klimatavtryck minska med 20 till 30 procent, utan att förändra något annat.
Myten om det lokala
Det finns en utbredd föreställning om att lokalproducerat alltid är klimatvänligare. Den stämmer inte generellt, och i många fall är det faktiskt tvärtom.
Transport står för i genomsnitt 6 procent av en livsmedelsproducts totala klimatpåverkan. Produktionsfasen, det vill säga hur djuret eller grödan faktiskt producerats, står för 83 procent. Det innebär att en tomat odlad i ett uppvärmt engelskt eller norskt växthus under vintern kan ha ett avsevärt större klimatavtryck än en tomat odlad i Spanien och transporterad med lastbil 2 500 kilometer till Sverige.
Det som avgör om lokalt är bättre är produktionsmetoden och energikällan, inte transportavståndet. En lokalt odlad växthustomat i ett fossildrivet växthus kan vara sämre än en importerad frilandstomiat. Säsongsanpassat lokalt är generellt bra. Importerat ur säsong är ofta bättre än lokalt uppvärmt.
Det finns dock situationer där lokalproduktion faktiskt spelar roll: färskvaror som flygas in (exotisk frukt utanför säsong, färsk fisk från avlägsna hav) har flygtransportens stora klimatpåverkan. Flyg är ungefär 50 gånger mer klimatpåverkande per tonkilometer än lastbil. Men den absoluta merparten av livsmedelstransporter sker med lastbil eller fartyg, och där är transportens klimatpåverkan marginell.
Mejeri: nyanserat, inte svartvitt
Mejeriprodukter hamnar ofta i ett dåligt ljus i klimatdiskussionen, men bilden är mer nyanserad än för nötkött. Mjölk producerat från mjölkkor har en klimatpåverkan på ungefär 3 kilo CO2e per liter, vilket är i paritet med havredryck producerat med energiintensiva metoder och avsevärt lägre än nötkött.
Ost har högre utsläpp per kilo eftersom det krävs ungefär 10 liter mjölk per kilo ost. Men jämfört med nötkött är det fortfarande betydligt lägre, och jämfört med baljväxter och grönsaker är det högre.
Sett till Livsmedelsverkets rekommendationer är 2 till 3 portioner mjölkprodukter per dag förenligt med en kost med låg klimatpåverkan, förutsatt att de inte ersätter baljväxter och grönsaker utan istället ersätter kött.
Matsvinn: en underskattad faktor
Globalt slängs ungefär en tredjedel av all mat som produceras. FAO:s uppskattning är 1,3 miljarder ton per år. I Sverige kastar hushållen i genomsnitt 80 kilo mat per person och år, varav ungefär hälften är ätbar mat som slängs av fel orsaker (bäst-före-datum förstått fel, estetiska krav, för stora portioner).
Klimatpåverkan av matsvinnet är avsevärd: om man producerat mat med höga utsläpp och sedan slänger den, har man slösat med hela produktionens klimatkostnad. Att minska matsvinnet med hälften är ungefär lika effektivt ur klimatsynpunkt som att halvera köttconsumtionen.
Konkreta åtgärder för att minska matsvinnet och vad som faktiskt fungerar går vi igenom i guiden om att minska matsvinnet.
Ekologiskt: inte primärt ett klimatfråga
Ekologisk produktion och klimatpåverkan är inte samma sak, och det är viktigt att hålla isär dem. Ekologisk odling har generellt lägre användning av syntetiska bekämpningsmedel och konstgödsel, vilket är bra för biologisk mångfald, vattenkvalitet och jordmån. Men klimatpåverkan per kilo producerat livsmedel är inte nödvändigtvis lägre.
Ekologisk jordbruksproduktion ger i genomsnitt 20 till 25 procent lägre skördar per hektar. Det innebär att mer mark krävs för att producera samma mängd mat, vilket kan motverka de minskade utsläppen från lägre gödselanvändning. Klimatmässigt är utfallet ungefär neutralt, med stor variation beroende på gröda och metod.
Om du väljer ekologiskt för biologisk mångfald och för att undvika bekämpningsmedel är det väl motiverat. Om du väljer det för klimatets skull är effekten osäker och sannolikt liten jämfört med valet av livsmedelsgrupp.
Vad en genomsnittlig svensk kan göra
Svenska hushålls mat- och dryckesutsläpp uppgår till ungefär 1 700 kilo CO2e per person och år, enligt Naturvårdsverkets beräkningar. Det är ungefär 25 procent av den totala konsumtionsbaserade klimatpåverkan.
Rangordningen av åtgärder, från störst till minst effekt:
- Minska nötköttskonsumtionen. Byta ut nötkött mot kyckling, fläsk, fisk eller baljväxter ger den enskilt största effekten. Att gå från genomsnittlig svensk konsumtion (ungefär 25 kilo nötkött per år) till hälften minskar kosten totala klimatavtryck med 15 till 20 procent.
- Minska matsvinnet. Att halvera det nuvarande matsvinnet ger en ungefär lika stor effekt som att halvera nötköttskonsumtionen.
- Öka andelen vegetabilier. Mer baljväxter, grönsaker, fullkorn och rotfrukter som proteinbas snarare än som tillbehör.
- Undvika flygtransporterade råvaror. Framför allt exotisk färsk frukt utanför odlingssäsong, som ibland flygs in.
- Köpa säsongsanpassat. Tomater och jordgubbar ur säsong odlas ofta i uppvärmda växthus med hög energiåtgång, oavsett om de är lokala eller importerade.
Det som inte har stor effekt: att välja ekologiskt framför konventionellt ur klimatsynpunkt, att undvika importerade grönsaker till förmån för svenska (om de inte odlats i uppvärmt växthus), och att finjustera bland vegetabilier.
Helhetsbilden: mat i relation till andra utsläppskällor
För att förstå var mat hamnar i helhetsbilden: en tur-och-retur-flygresa Stockholm-Bangkok genererar ungefär 4 000 kilo CO2e inklusive höghöjdseffekten. Det är mer än hela kostens klimatpåverkan under ett genomsnittligt år för en svensk som äter relativt lite kött.
Det innebär att för den som flyger ett par gånger per år är flygresorna den dominerande klimatfaktorn. Kostförändringar är viktiga men ger inte samma absoluta besparing som att dra ner på flygresor. Vi tar upp det mer konkret i artikeln om transport och klimat.
Hållbar konsumtion handlar om att förstå proportionerna. Mat är viktig, men det är inte antingen matvanor eller transporter: de stora utsläppsposterna (mat, transport, boende) behöver alla adresseras. Prioriteringsordningen beror på den enskilde personens nuvarande vanor: den som flyger mycket men äter lite kött bör fokusera på transporter. Den som sällan flyger men äter nötkött varje dag bör fokusera på kosten.
Mer om hur du identifierar din personliga klimatpåverkan och prioriterar dina åtgärder finns i den övergripande guiden om hållbarhet.
Det räcker med förändringar, inte perfektionism
En vanlig fallgrop i klimatdiskussionen om mat är att allt-eller-inget-tänk tar över. Att bli vegan är klimatmässigt det bästa alternativet, men det är inte nödvändigt för att göra en stor skillnad. Att gå från en köttätande kost till en flexitarisk kost med kyckling och fisk istället för nötkött, mer baljväxter och minskat matsvinn ger 60 till 70 procent av klimatvinsten med en vegansk kost.
Det som räknas är riktning och storlek på förändringen, inte att uppnå en idealbild. En halvering av nötköttskonsumtionen är en stor klimatvinst, oavsett vad man äter istället.